När hjärnan tar semester och känslorna tar över
Tänk om livet inte var som vi föreställer oss
Som jag föreställer mig
Det får mig att tänka på materia och stoft,
vilket får mig att tänka hur det är att bo på ett höloft.
Tänk om livet var som en dans på rosor
Är som en dans på rosor
Och om vi bara skulle hitta nyckeln och se i det hela
Att vi tillsammans blir flera
Tänk om vi alla skulle sluta gå runt och grubbla
Och till slut spräcka denna bubbla
Men aldrig skulle jag bry mig om gammalt groll,
och solens farliga strålar skulle silas genom mitt parasoll.
å andra sidan är det de dagarna som räknas,
de när man vill gråta eller kräkas,
för utan dem, ve och fasa,
skulle vi inte se murarna rasa,
inte känna molnen torkas bort som med trasa,
inte känna glädjen när vi fick kalasa.
fast det vore ju förträffligt att vara rik som ett troll,
och mitt liv skulle aldrig gå i moll,
det är trots allt topparna som ger dalarna sitt djup,
och höjderna som bildar stup.
svart ger vitt,
man tycker sitt
och tänker fritt
på datt och ditt.
Men hur och varför tänker jag om vi inte redan hade funnit det paradiset
Men tänk om..
Det är frågan
Min och Mindis dikt, lite mixat från bådas perspektiv och tankar antar jag.. ;P <3
gud så fint! <3
åååh du har remixat min dikt!! vad fint!! :D vi borde slå våra kloka huvuden ihop oftare ;) puuuuuss <3
aw, jaa! verkligen :D <3
Jävlar asvackert! <3333